lördag 13 februari 2010

Var är mina skridskor?


Caen har denna vecka åter igen stannat upp totalt och väntat på domedagen. Det har alltså
snöat. I onsdags på träningen spelade vi i en mysig liten snöstorm och under de två timmarna vi tränade så kom det i alla fall ett par centimeter snö. I torsdags morgon var det 15 centimeter och t
ram var inte ens att tänka på. Vintervädret i sig är dock ganska trevligt. Sol, ett par plusgrader och helt vindstilla. Hur ofta händer det här? I torsdags var det kaos och jag såg minst fem bilar som hade halkat avvägen, in i refuger eller lyktstolpar, etc bara på väg till min lektion. Idag så har det mesta smält bort och nu har vi bara någon centimeter. Tyvärr så vet de inte riktigt hur man saltar eller sandar trottoarerna så om man ska gå någonstanns gäller det att gå i spårvagnsspåret eller på vägen. Inte undra på att man hör ambulanssirener hela tiden.


Mitt residence förra gången det snöade, innan jul

Igår fick jag ett överraskande men roligt besked: jag är uttagen till de sista nationella uttagningslägret till franska u20 landslaget. Ganska kul med tanke på att jag inte kan bli uttagen för att jag är svensk. Uttagningslägret hålls i Marcoussis på ett stort rugbycenter där alla franska landslagen brukar ha sina landslagsläger. Häftigt!

Jag var på apoteket idag och fick lära mig att nässpray är receptbelagt i Frankrike. Ursäkta? Jag förstår inte riktigt poängen..

I morgon väntas nästa domedag då bomben ska sprängas....jag menar desarmeras. Jag kommer befinna mig hos en kompis som bor lite längre bort från det avspärrade området än mig. Känns lite säkrare så...

Följande bilder är ifrån helgen i Vichy tagna under uppvärmningen. Tyvärr så började det ösregna precis när vi började spela så det finns inga bilder från matcherna. Men med tanke på att jag hade blödde näsblod konstant efter min första tackling så kanske det var tur det. Jag är nummer 8 med tejpade ben. (Till mitt försvar: 1. våra matchtröjor var ett pojklagsställ. Min tröja räckte mig till knäna och då var jag med min 174 cm längst i vårt lag. Vår kratsare drunknade i sin tröja... 2. Ja, jag vet att etiketten på mina shorts syns, men om jag inte snurrar upp dem två varv så räcker de till knäna och gör det betydligt svårare att springa.)


1 kommentar:

  1. Hejsan! Samma visa med sno i England. Helt galet. Man tror ju inte riktigt pa det nar man ar i Sverige utan att det maste vara uppblast av media.. men nej, det ar verkligen helt... ja... vad sager man.. lol :) Hoppas du mar bra.

    SvaraRadera